fredag 30 januari 2009

Jag tänker inte skämmas över att vara en vän till Israel.


"Någon eller några gillar inte att jag visar var jag står.
Samtidigt får vi som står på Israels sida dagligen läsa pro-palestinska nyheter i media och se hur hatet mot judar och Israel ökar på grund av medias vinklade nyheter."

Jag börjar ärligt talat tröttna på alla demostrationer och protester mot Israel. När det första tältet dök upp på torget i centrala Uppsala så reagerade jag inte så starkt. Men efter att ha sätt och hört yttligare 3 - 4 öppna protester så känner jag en inre ilska som får mig att koka över varje gång man sitter på bussen och paserar spektaklet på torget. Många har sugit åt sig som en svamp av det media visat oss av konflikten.

Som jag också skrivit ett flertal gånger så beklagar jag precis som Israel att civila skadas och dödas i konflikten, då gäller det båda parter, inte enbart palestinier. En annan sak som gör mig arg är det typiskt svenska tänket, det vill säga, "jag vågar inte säga vad jag tycker, vad ska andra tycka om mig, om jag inte delar deras åsikt?" detta blir än tydligare under konflikter som denna. Det är inte något fult med att vara en vän till Israel, har berättat för Israelerna att jag står bakom dom till 100 %, och det gör att dom blir glada eftersom det känns som hela världen är emot dom.

Men jag vägrar att sluta visa mitt stöd för Israel, tänker inte skämmas över att vara en vän till Israel, tvärtom så är jag väldigt stolt över att stå på Israels sida och kalla mig "Israels bästa vän". Men vissa personer har svårt att respektera min åsikt. Vi får stå ut med att läsa (vi = Israels vänner) "fuck judar" på busshållplatsen, vi får se hur palestinierna demostrerar och att många för deras talan (vem för Israels talan?), vi får stå ut med att få våra skåp förstörda enbart för att vi har klistermärken som visar att vi står bakom Israel. Jag kan lova er att det inte skulle gå att genomföra en demostration mot Hamas och andra militanta palestinska grupper, utan att det blev bråk och skadade på torget i centrala Uppsala. Jag har kompisar som är araber och muslimer, mina arabiska och muslimska vänner säger inget om att jag är en vän till Israel. Men att sätta upp ett klistermärke, ha på sig en t-shirt med hebreisk text eller visa sitt stöd för Israel har många andra svårt att respektera.

Jag avslutar inlägget med att säga, kommer att stå bakom Israel i resten av mitt liv. Min Israeliska flagga får fortsätta hänga synligt i mitt fönster, tänker köpa flera t-shirts som visar att jag står bakom Israel. Det finns många svenskar som tycker och tänker precis som jag, så även fast det känns som att alla är emot er, så finns det många som bloggar och arbetar för Israels rätt att existera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar