torsdag 29 november 2012

Här skriver jag om den andra sidan myntet som sällan rapporteras i svensk media.

Palestinierna är inte instängda eftersom gränsen mellan Egypten och Gaza är öppen. Varje vecka passerar tusentals ton med bland annat mediciner gränsen mellan Israel och Gaza, även när militanta grupper beskjuter civila israeler. Palestinierna måste upphöra med attacker mot civila samt erkänna Israel som den judiska staten, där för övrigt nästan 20 % av befolkningen är araber. Hamas och andra militanta grupper smugglar in raketer och andra vapen som de använder mot civila Israeler. De skjuter avsiktligt mot synagogor, skolor och andra platser där det vistas civila.

Raketerna är bland annat Iranska raketer med en laddning på 200 kilo som når Tel Aviv och Jerusalem och kan orsaka stor skada. Tack vare Iron dome så har många raketer skjutits ner innan de hunnit nå sina mål i Israel. Israel varnar också civila palestinier, tusentals sms, samtal och flygblad, vilket annat land i världen gör det för att undvika civila offer?

2005 lämnade alla judar Gaza och man tog till och med sina begravda med sig därifrån. Israel gjorde det för att de ville ha fred med sina grannar, vad hände därefter? Hamas tog över makten i Gaza från Fatah som hade makten där tidigare. Hamas dödade och slängde ut Fatah från Gaza (Fatah-Hamas konflikten).

Palestiniernas mål är att slänga ut judarna från Israel, det skriver bland annat "The stones and trees will say O Moslems, O Abdulla, there is a Jew behind me, come and kill him." och "Armed struggle is a strategy and not a tactic" i sin programförklaring.
Det är inte Israel som hotar palestinierna med utrotning, vi har kunnat se klipp på hur människor i Gaza avrättas, ingen domstol, inte någon som kan försvara dem. (Död man släpas efter motorcykel i centrala Gaza).

Ska Israel, USA och många andra acceptera Hamas som har som mål att utplåna och döda judarna samt som låter 15 000 raketer regna över civila israeler?

Media försöker blanda korten - desinformation för att ge Israel skulden för fler dödsoffer - därför läggs manipulerade bilder in från Syrien.

Avslutningsvis så kan man fråga sig vilka som stödjer terrorister? En demokrati som skyddar sina medborgare ELLER en framtida stat som använder sina barn som mänskliga sköldar.

Jag är jude och vill ha en långvarig fred med våra grannar, men frågan man ställer sig är om palestinerna verkligen vill ha fred med oss?

Peter, 2012-11-29, Stockholm

onsdag 21 november 2012

Det är skillnad på riktade attacker mot civila och riktade attacker mot beväpnade terrorister

Det är skillnad på riktade attacker mot civila och riktade attacker mot beväpnade terrorister.

Tidigare under dagen så visade palestinska terrorister hur mycket de gör för att skydda civila, en bomb förstörde en buss och skadade många civila, några svårt skadade. Istället för vapenvila så valde terroristerna att återigen attackera civila, den här gången i Tel Aviv. Det var nästan tio år sedan en buss sprängdes i Tel Aviv.

Det första jag gjorde när jag hörde om den tragiska händelsen var att ringa vänner som bor i Tel Aviv (ringer dem ofta), samtliga var oskadda, men självklart rivs gamla minnen upp från tiden då det var vanligt med självmordsbombare i Israel.

Efter att skyddsbarriären byggdes så har det blivit säkrare på gator och torg, det säger både araber och judar jag pratat med, men det kan vara slut på lugnet.

Israel (IDF) riktar in sig på terrorister, INTE på civila. Det finns exempel när israeliskt flyg väntat med att bomba mål, eftersom det funnits civila i området. IDF har skickat tusentals med SMS, ringt många samtal, släppt flygblad och på fler sätt gjort sitt bästa för att undvika civila offer. Och även fast Hamas fortsätter med sina raketattacker mot civila israeler så passerar fortfarande lastbilar med mediciner och mat in i Gaza.

Vad skulle du göra om dina barn, släkt, vänner och grannar blev beskjutna varje dag? Skulle du bara låta det ske? Israel väntade länge innan de gick in i Gaza. Men media har blundat eller valt en annan vinkling på deras artiklar, jag har många gånger frågat mig själv, varför? Varför behandlas vi så här illa av media?

Hamas använder civila byggnader för att avfyra raketer mot civila israeler samt sina egna medborgare som sköldar, Hamas skickar raketer in i Israel, mot områden där det finns skolor, sjukhus, synagogor. Under de senaste åren så har Hamas skickat tusen och åter tusen raketer in i Israel. När larmet går så har israeliska barn, äldre och andra civila endast 15 sekunder på sig att ta skydd. Hur långt hinner du på 15 sekunder?

Hamas gömmer sig bland civila, skjuter från civila områden samt firar när en israel eller jude dödas eller skadas. Istället för att skydda sina barn, så gömmer de sig bakom dem. Vissa raketer de avfyrat mot Israel har slagit ner i civila områden och dödat och skadat palestinier. Det finns mängder med foton som Hamas använder i sin propaganda som enligt dem föreställer döda och sårade palestinier men som är tagna i Syrien och Israel. Det har tyvärr skadats och även dött civila palestinier, men istället för att använda bilder på dem så väljer Hamas att använda foton från Israel och Syrien, varför?

Svensk media rapporterar vinklade nyheter och det gör att man känner sorg över att vi skall behöva läsa medias vinklade och många gånger falska nyheter. Människor förväntar sig att det som skrivs av media är korrekt, Vad tjänar media på att sprida vinklade och felaktiga nyheter om Israel? Får de provision på allt negativt de skriver om Israel?
 
Peter, 2012-11-21, Stockholm

torsdag 18 oktober 2012

Som jag tidigare skrivit så är Ship to Gaza Sverige lika fel nu som det varit fel tidigare år och kommer även så vara i framtiden

Ship to Gaza Sverige är återigen på väg mot Gaza, för att bryta en blockad som är laglig, enligt Palmerrapporten.

Samtidigt har vi kunnat läsa att iPhone 5 går att köpa i Gaza, innan den går att köpa i Israel. Så det borde väl betyda att vissa Gazabor hellre har den senaste mobilen än mat på bordet? Nej, nu är det faktiskt inte så illa eftersom det passerar tusentals ton med mat, mediciner och byggmaterial via Israel, varje vecka.

Men vissa människor kan inte ta till sig fakta, även fast det är väldigt enkelt att kontrollera.

Den 22 september, 2012, hade bland annat 6,750 ton mat passerat gränsen mellan Israel och Gaza, läs hela listan och se hur mycket varor som passerade gränsen under just den veckan!

Som jag tidigare skrivit så är Ship to Gaza Sverige lika fel nu som det varit fel tidigare år och kommer även så vara i framtiden. Människorna i Gaza har mat, mediciner och byggmaterial men är det något de saknar så är det mänskliga rättigheter.

Vi får ofta höra, av personer som aldrig satt sin fot i Israel, hur illa Israel behandlar palestinierna och araber. Men vad säger de själva om man frågar dem som bor i Israel? Under mina många resor till Israel så har jag mött araber, judar och kristna. Många av dessa har bott i till exempel Tyskland eller Danmark, men har valt att flytta tillbaka till Israel eftersom de trivs så bra. Hade de varit tredje klassens invånare, som många påstår att palestinierna och araber är i Israel så hade de väl knappast återvänt?

Många palestinier som bor i Jerusalem eller i någon annan stad i Israel trivs väldigt bra eftersom i Israel respekterar man alla människor. Kvinnor och araber får köra bil, studera, åka samma bussar, de får gå i slöja men de får också gå utan, de kan söka vilket arbete som helst och i mellanösterns enda demokrati är människorna fria att säga vad de vill, utan att som i Syrien och andra länder dödas.

Jag har även visat mängder med bilder från Gaza och ett av inläggen som visats mest på min blogg är just det inlägget, se bilderna här. Man kan också se fina bilder på PA:s egna hemsidor där de stolt visar upp fina hotell och andra vackra byggnader. Ändå bestämmer sig Ship to Gaza Sverige för att segla i flera månader för att bryta en laglig blockad. Om de hade velat hjälpa människorna i Gaza så hade de kunnat skicka fotbollarna med en lastbil över gränsen, MEN nu handlar inte Ship to Gaza om välgörenhet eller att hjälpa behövande.

Om Ni skulle segla i flera månader för att bryta en blockad och rädda människor, skulle Ni då ta med Er fotbollar?

Är människorna i Gaza viktigare än människorna i Syrien? Hur många människor har dött under konflikten mellan Israel och palestinierna? Är Gaza verkligen ockuperat? Lämnade inte Israel Gaza 2005? Hade inte människorna det bättre i Gaza innan 2005? Hur lever de palestinier som bor i Jordanien och Libanon, vilka rättigheter har palestinierna där?

Min kärlek till Israel behöver inte betyda att jag hatar palestinierna, jag har vänner som är judar, araber, kristna, protestanter och andra som inte är troende. Bara för att jag är en israelvän och jude så behöver jag inte ha något emot andra.

För mig är det viktigt att sanningen kommer fram, eftersom inte media visar oss den så får vi själva visa den.

Peter, Stockholm, 2012-10-18

tisdag 24 juli 2012

SVT kallade Israel för en regim

Efter att ankaret på Rapport kallade Israel för en "regim" samt betonade ordet "militär" blev jag både ledsen och förvånad. Jag bestämde mig för att maila till SVT, vilket jag också gjorde, väntar fortfarande på svar.

Hej,

jag blev både ledsen och förvånad när Ni igår (läs fredag) på nyheterna (Rapport, 19:30 (19:42) kallade Israel för en regim. Ordet regim brukar användas när man pratar om länder som Nordkorea och liknande länder som styrs av en diktator.

Israel är en demokrati, där både muslimer, kristna och judar respekteras. Det finns ett flertal muslimer som har höga positioner i Israel, jag känner flera muslimer som har bra arbeten och har det väldigt bra i Israel.

Att använda ord som regim blir väldigt missvisande i detta fall. På grund av rapporteringen från Israel så får svenska folket en väldigt felaktig bild av landet. Inget land är perfekt, inte Sverige och inte heller Israel.

Jag vet inte om ni själva varit i Israel eller om Ni känner någon som bor där? Men jag har varit där många gånger och känner till brister och känner till vad som är bra i landet. Jag och många med mig efterlyser en mer rättvis och saklig rapportering från israel, där man även får läsa och höra om vad som är bra, för det finns väldigt mycket positivt att läsa och berätta.

Det finns personer som mig, som är pålästa och som känner till fakta, och så finns det andra som bara ser till det negativa och ofta ljuger och talar osanning.

I övrigt så har Ni trevliga ankare. Ni visar oftast bra serier och program.

Med Vänlig Hälsning
Peter E Jansson
Israel4u.se

onsdag 4 juli 2012

PR Jippot ger mig huvudvärk

Solen värmer och det är semester, men ändå känner man sig ledsen över att PR Jippot "Ship to Gaza" återigen är aktuellt. Allt i livet handlar inte om Israel, men jag blir så ledsen över alla lögner och felaktig information som skrivs om just detta.

Israel lämnade Gaza 2005, en av grundarna till Hamas son sa tidigare i år att Gaza INTE är ockuperat, bara den här veckan har 1230 lastbilar med varor och gas passerat gränsen via Israel. Tidigare i veckan så kunde man se (på palestinska hemsidor) bilder från Gaza. Fina hotell, köpcentra, hus och stränder med glada barn och vuxna som badade, hyllorna i butikerna var fyllda av färsk frukt och andra livsmedel.

Så vad exakt vill de uppnå med sin resa till Gaza? Om de bara tog till sig fakta och information som finns om detta så skulle de snart inse att deras försök att bryta en blockad (som är helt laglig enligt FN och andra rapporter) är bortkastade resurser, som kan användas till exempel i Afrika eller Syrien där människor verkligen behöver hjälp.

Peter, 2012-07-04, Stockholm

tisdag 27 mars 2012

Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) skriver om Reepalus grumligheter

Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) skriver om Reepalus grumligheter. SKMA skriver bland annat att för två år sedan kritiserade dåvarande s-ordföranden Mona Sahlin Ilmar Reepalu för hans krav att Malmöjudarna borde ta avstånd från Israels politik och antydningar att deras situation i staden hade med konflikten i Mellanöstern att göra. För Sahlin var kampen mot antisemitism en ”helt egen fråga” och Mellanösternkonflikten ”hade inget att göra med rättigheterna för unga judiska människor i Malmö att känna sig trygga och få uppbackning från den politiska världen”. Hon uppmanade också stadens politiska ledning att ha en bättre dialog med den judiska församlingen.

Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu har återigen visat att han har svårt att diskutera frågor som rör judar och antisemitism utan att hemfalla åt grumligheter och fördomar. Det senaste exemplet är hans påstående i tidskriften Neo att det skulle finnas en stark koppling mellan judiska församlingen i Malmö och Sverigedemokraterna och att ”SD:are har infiltrerat den judiska församlingen för att på så vis driva sitt muslimhat”.

Påståendet är grundlöst, något som även judiska församlingens ordförande nu tvingats gå ut och klargöra. Men det stigmatiserar och misstänkliggör Malmös judar samtidigt som det riskerar att ta död på diskussionen om antisemitism genom att måltavlorna för hatet utmålats som rasister.

Reepalus standardsvar när han kritiseras för sin hållning till judehatet i Malmö är att även andra grupper utsätts för rasism och att judar inte kan kräva att behandlas på ett ”speciellt” sätt. Det är ett både besynnerligt och farligt resonemang.

Ingen förnekar att även andra grupper drabbas av rasism och ingen har krävt särbehandling för judar. Vad som krävs är att även den rasism som drabbar Malmös judar ska erkännas och motverkas, istället för att, som i Reepalus fall, bagatelliseras, rationaliseras som Israelkritik eller beskrivas som ett hat judar delvis själva bär ansvar för.
Reepalus förvrängning av debatten, hans demagogiska försök att ställa olika grupper mot varandra, riskerar om något att förstärka motsättningarna i Malmö och ge ytterligare näring till den judefientlighet som existerar.

Reepalu har sedermera backat från uttalandet om infiltration. Det är förvisso bra. Men skadan är skedd. Och trovärdigheten är låg hos en person som efter varje nytt unket uttalande gör en partiell reträtt för att strax efteråt dyka upp med ännu ett grumligt resonemang.

Saken blir inte mindre märklig av att Reepalu, samtidigt som han fabulerar ihop en historia om kopplingar mellan judiska församlingen och SD, tillsammans med bl a en SD-politiker författat en skrivelse om flyktingmottagande och brottslighet i Malmö, en samverkan som väckt stark kritik.

För två år sedan kritiserade dåvarande s-ordföranden Mona Sahlin Ilmar Reepalu för hans krav att Malmöjudarna borde ta avstånd från Israels politik och antydningar att deras situation i staden hade med konflikten i Mellanöstern att göra. För Sahlin var kampen mot antisemitism en ”helt egen fråga” och Mellanösternkonflikten ”hade inget att göra med rättigheterna för unga judiska människor i Malmö att känna sig trygga och få uppbackning från den politiska världen”. Hon uppmanade också stadens politiska ledning att ha en bättre dialog med den judiska församlingen.

Efter Reepalus senaste uttalanden om att SD infiltrerat den judiska församlingen i Malmö har Judiska centralrådet i Sverige protesterat skarpt, och i ett brev ställt till socialdemokraternas nya ordförande Stefan Löfven skrivit att Reepalu nu ”överträtt alla gränser” och att han inte längre har någon trovärdighet bland Sveriges judar.

För Reepalu är orsaken till att relationerna nu är svåra att reparera att de svenska judarna ”inte lyssnar” på honom, men Stefan Löfven uttrycker i sitt svar till centralrådet ”förståelse” för församlingarnas reaktion och understryker ”vikten av att bibehålla de goda relationerna mellan vårt parti och de judiska församlingarna”. Löfven avslutar: ”Det är aldrig okej när våra företrädare uppfattas som otydliga när det gäller alla människors lika värde”.
Vad detta betyder i praktiken återstår att se, men om de senaste och fortsatta grumligheter från Reepalu inte möter motreaktioner skadas naturligtvis även partiets trovärdighet.

Reepalus senaste uttalanden har även kommenterats i bl a UNT, DN, Expressen, Aftonbladet och av Karin Olsson i Expressen.

Beträffande Reepalus tidigare uttalanden se t ex Jonathan Leman här och här.

SKMA, Texten publicerades på SKMA:s hemsida 2012-03-26, Stockholm

lördag 24 mars 2012

Media försvarar muslimer, vilket är bra, men glömmer helt bort alla människor med judisk tro

Man är fortfarande i chock efter de brutala morden på Rabbi Jonathan Sandler, 30, hans 3-åriga och 6-åriga söner Gabriel och Arieh och 8-åriga Miriam Monsonego, dotter till skolans rektor Rabbi Yaacov Monsonego. Mördaren som heter Mohamed Merah, 24, innan han lämnade jorden för en varmare plats, sa att han antingen skulle hamna i fängelset med huvudet högt (stolt) eller så skulle han dö med ett leende (han dog av ett skott, eller flera) Det här säger han efter att ha dödat tre barn och en vuxen med ett skott i huvudet på nära håll, bara för att de mördade var av judisk tro. Mohamed Merah, 24, sa också att han hade kontakter med den ökända terrororganisationen Al-Qaida. 

Dagen efter kunde man höra på nyheterna och läsa i tidningarna om hur polisens insatser kritiserades. Media visade fina bilder på honom och polisen kritiserades, varför då kan fråga sig? Polisen försökte gripa honom levande, men efter nästan 30 timmar så bestämde de sig för att gå in i lägenheten där Mohamed Merah befann sig. Det här var ingen liten tjuv, utan en ond ung man som tränats i terroristläger i bland annat Pakistan. Han var inte en psykisk sjuk person som bara dödade första bästa, utan han sökte upp en judisk skola för att sedan skjuta tre barn och en vuxen i huvudet på nära håll. Innan dessa brutala mord så hade han skjutit och skadat soldater för att protestera mot Frankrikes närvaro i Afghanistan, Mohamed hade också filmat sig själv när han skrek "Gud är stor" efter morden på soldaterna.

Media försvarar muslimer, vilket är bra, men glömmer helt bort alla människor med judisk tro. Det har blivit okej att säga jude åt varandra på arbetet och skolor (som en förolämpning), det har blivit okej att anklaga judar för allt ont i världen, det har blivit okej att skriva lögner om Israel och judar i media. NEJ, det är inte okej att förolämpa någon med ordet jude, det är inte okej att anklaga judar för allt ont i världen och det är absolut inte okej att skriva lögner om israel och judar i media.


Men ändå sker det här nästan dagligen vilket har gjort att "svensson" tror på mycket som skrivs och sägs om landet israel och folket som bor där istället för att ta reda på fakta. Många personer som inte förstår blir arga när jag förklarar varför Israel tvingas försvara sig mot attacker. 

Människor med judisk tro har varit förföljda i flera tusen år, när kan människor med judisk tro leva i fred med sina grannar, utan att hotas av utplåning varje dag?

Peter, 2012-03-24, Stockholm

onsdag 21 mars 2012

Aftonbladet kan inte skriva en rättvis artikel, jag försöker åtminstone!

Aftonbladet publicerar följande med TT-AFP som källa: Antalet civila dödsoffer i den israelisk palestinska konflikten steg kraftigt under 2011, enligt den israeliska människorättsgruppen B’Tselem. Under förra året dödades 105 palestinier av israeliska säkerhetsstyrkor i Gazaremsan. Av dem har 37 bekräftats som icke-stridande. Året innan dödades 68 palestinier i Gazaremsan, av dem hade 18 inte deltagit i fientligheter. I Västbanken och östra Jerusalem dödades 11 palestinier förra året.

Aftonbladet skriver enbart om palestinska offer och inget om palestinsk terrorism då tidningen publicerar följande med TT-AFP som källa: “Antalet civila dödsoffer i den israelisk palestinska konflikten steg kraftigt under 2011, enligt den israeliska människorättsgruppen B’Tselem. Under förra året dödades 105 palestinier av israeliska säkerhetsstyrkor i Gazaremsan. Av dem har 37 bekräftats som icke-stridande. Året innan dödades 68 palestinier i Gazaremsan, av dem hade 18 inte deltagit i fientligheter. I Västbanken och östra Jerusalem dödades 11 palestinier förra året.”

Aftonbladet skriver ingenting om palestiniernas attacker mot civila israeler, hur civila israeler tvingas ta skydd i skyddsrum (flera hundratusen, de har 15 sekunder på sig att ta skydd), att skolor är stängda och hur barnen mår som blir utsatta för Hamas och andra militanta gruppers attacker.

Aftonbladet skriver inte heller något om skadade och dödade israeler, men framförallt skriver inte Aftonbladet om varför israel måste försvara sig mot raketer som bokstavligt talat regnar över Israel.

Dessa siffror säger inte hela sanningen om verkligheten. Självklart är det beklagligt att civila skadas och till och med dödas när Israel tvingas försvara sig mot attacker. Men om inte Israel hade varnat innan de försvarat sig så hade många fler skadats och dödas. Israel försvarar sina egna medborgare mot människor som inte bryr sig om de dödar ett barn eller vuxen.

Och att ens ta upp det här, 37 respektive 18 civila dödade, när över 9000 syrier har blivit dödade på ett år, Iran dödar civila som tycker och tänker olika (säkert fler än 37 Iranier har blivit mördade av sin egen regering under 2011). Hur många civila araber och muslimer har dödats under revolten i arabländerna? Hur många kristna har dödats och tvingats fly från arabländerna? med all respekt till anhöriga som förlorat någon under revolten i Syrien och andra länder under oroligheterna i arabvärlden de senaste året.

Man kan också räkna antalet dödade i de andra arabiska länderna under de senaste året för att se hur många civila som avsiktligt dödats av regimer. Medan Israel gör sitt bästa för att undvika civila dödsoffer, gör den andra sidan sitt bästa för att döda civila. Israel beklagar alla civila dödsoffer. Palestinierna namnger gator, sommarläger och torg efter namn på mördare och terrorister.

Peter, 2012-03-24, Stockholm

måndag 19 mars 2012

Netanyahus gränsförslag: Israel annekterar bosättningsblocken men inte Jordandalen

Den deadline som Kvartetten (USA, FN, EU och Ryssland) gav Israel och palestinierna för att lägga fram sina positioner om säkerhet och gränser, torsdag den 26 januari har passerat. Som om inget har hänt. Kvartettens plan gick ut på att få parterna till förhandlingsbordet är på väg att förpassas till historiens kyrkogård av missade möjligheter.

Förslaget som kom upp under de israelisk-palestinska förhandlingarna i Amman, betyder ett tillbakadragande från 90% av Västbanken och är lik det förslag som Tzipi Livni la fram under Annapoliskonferensen 2008.
av Barak Ravid
Tre veckor efter att samtalen mellan Israel och palestinierna i Amman under Kungen av Jordaniens beskydd tog slut, har israeliska tjänstemän återgett sin version av vad som hände, och beskyllt de misslyckade samtalen på den Palestinska Myndighetens ledare Mahmoud Abbas. Trots den ömsesidiga ”beskyllningsleken” enligt de positioner som Premiärminister Netanyahu angett beträffande gränserna så är det tydligt att de inte är olika de positioner som Tzipi Livni presenterade under Annapoliskonferensen.
De fem omgångarna i Amman var ett resultat av internationella påtryckningar på Abbas efter hans tal till FN:s Generalförsamling i september 2011. Samma dag, deklarerade Kvartetten – USA, FN, EU och Ryssland – en ny riktlinje för samtal och uppmanade båda sidor att svara positivt.
Efter några veckor svarade både Israel och palestinierna ”ja – men” båda sidor presenterade en lista men reservationer. En månad senare, anlände Kvartettens delegation för en första omgång samtal med israeliska och palestinska representanter.
Enligt en hög israelisk tjänsteman, kom premiärministerns utsände, Isaac Molho, till hotellet och kom in i möteslokalen bara för att upptäcka att hans palestinska motpart, Saeb Erakat, inte skulle komma till mötet. Mohammad Shtayeh, en mindre erfaren tjänsteman i Fatahs centrala kommitté kom istället för Erekat. Den palestinska sidan ville inte sitta med Molho i samma rum och de utsände hoppade mellan olika rum på hotellet för att föra diskussioner mellan de två parterna.
Efter en vecka, anlände Kvartettens utsände till Jerusalem även fast palestinierna återigen nekade att sitta i samma rum som Molho. ”Det finns en tom stol i rummet”, sade Molho till de utsända. ”Var är Saeb Erekat?” Under mer än en månad försökte Kvartettens utsända få palestinierna till förhandlingsrummet men bara när Kung Abdullah II gjorde påtryckningar började saker och ting hända. Kungen kom till Ramallah på ett sällsynt besök och gjorde påtryckningar på Mahmoud Abbas. Till slut den 3 januari, lyckades jordanierna föra Erekat och Molho tillsammans på Jordaniens UD i Amman.
Första mötet: Beskyllningsleken
En högre israelisk tjänsteman sade att mötet den 3 januari starade i ett vidare forum där jordanierna, israelerna och de palestinska tjänstemännen var närvarande, liksom representanter från Kvartettens medlemmar. Inför 20 personer drog Saeb Erekat fram tcå dokument; en om den palestinska positionen om gränser och ett om den palestinska positionen om säkerhet.
De palestinska dokumenten var ingen överraskning. Beträffande gränserna uppmanade palestinierna till 1967 års gränser och ett antagande av landbyten av 1.9% av Västbanken. Beträffande säkerheten, gick palestinierna med på en demilitariserad zon (utan tunga vapen) och en internationell styrk på gränsen mellan Israel och Jordanien utan några israeliska soldater närvarande.
Efter detta möte, förflyttade sig de båda parterna till ett mindre rum där bara israeliska, jordanska och palestinska representanter var närvarande. Enligt den israeliska tjänstemannen, begärde palestinierna omedelbart en frysning av byggande av bosättningar, frigivning av fångar och påpekade att ur deras synvinkel skulle samtalen sluta den 26 januari, det datum som kvartetten satt för förhandlingar om gränserna och säkerheten.
Den israeliska delegationen var överraskad av detta uttalande. ”Vi hade just börjat och ni hotar redan med att upphöra med samtalen2 sade Molho till Erekat. Den israeliska sidan påpekade till palestinierna att samtalen bara var i ett initialt skede och att det under en sådan kort tidsram vore omöjligt att hålla seriösa förhandlingar. Under samma möte, presenterade Molho en 21-punkts dokument som innehöll alla de ämnen som israel är intresserad av att diskutera under samtalen, gränser, Jerusalem, bosättningar, säkerhetsarrangemang, palestinsk uppvigling etc. och ven om dokumentet innehöll alla dessa punkter så innehöll de inte Israels inställningar till dessa frågor. Mötet var inte särskilt givande, förutom det faktum att de två sidorena kom överens om ytterligare två möten som skulle äga rum under januari.
Fjärde mötet: Den israeliska generalen sitter utanför rummet
Ett tredje möte mellan de två sidorna ägde rum den 14 januari men man kom inte fram till något. Under mötet den 18 januari tog den israeliska delegationen med sig chefen för IDf:s strategiska planeringsdivision, brigadgeneral Assaf Orion för att summera Israels position om säkerhetsarrangemangen. Palestinierna nekade att låta honom tala. ”vi kom till mötesplatsen och var en och en halv timme försenade för att palestinierna inte var beredda att höra vad den israeliska generalen hade att säga. De sa att de inte var villiga att höra en militär person tala”, berättade den israeliska tjänstemannen.
När de båda sidorna till slut kom in i rummet, gav Erekat ett brev till Molho i vilket han begärde frigivandet av Hamasmedlemmen och det Palestinska Laglydande rådets talman Aziz Duwaiks frigivning som hade arresterats några dagar tidigare. Ett par timmar senare läckte innehållet i brevet ut till palestinsk media.
Den israeliska sidan gav också ett dokument till palestinierna, bl a ett om uppvigling mot Israel i palestinsk media. Dokumentet innehöll uttalanden av Jerusalems Mufti som uppmanar till att döda judar. Erekat förkastade påståendena. ”anklagelserna är felaktiga och till slut kommer ni att behöva be om ursäkt för detta förtal”, sade Erekat till Molho.
I mötet som ägde rum därefter, hade palestinierna förstått att de hade ett problem och föreslog organisationskommittén som hade om frågan om uppvigling, chefen för Israels Nationella Informationsråd, Yoaz Hendel, som deltog i mötet, sade till Erekat att istället för att organisera en kommitté, kan de själva ta hand om frågan om uppvigling.
Femte mötet: Molho presenterar Netanyahus förslag till gränser
Den 25 januari, en dag innan palestinierna hade hotat med att avsluta samtalen, ägde de slutliga samtalen rum mellan parterna. Under diskussionerna presenterade Molho Netanyahus förslag om gränser för den palestinska staten.
Molho presenterade åtskilliga principer:
1.      Gränserna ska dras på så sätt att de kommer att omfatta ett maximalt antal israeler som lever på Västbanken och ett minimum antal palestinier.
2.      Israel vill annektera det större bosättningsblocket utan att närmare gå in på vad som avses med ett ”block” och utan att definiera storleken av det.
3.      Det är nödvändigt att first lösa problemet med gränserna och säkerheten i relation till Judéen och Samarien och bara därefter diskutera Jerusalem som är ännu mer komplicerat.
4.      Israel kommer att upprätthålla en närvaro i Jordandalen under en period. Molho nämnde inte under hur lång tid.
Under mötet, Erekat frågade efter ett klargörande om Jordandalen. Mohlo refererade honom till Netanyahus tak vid Knessets öppnande och till talet han hållit inför Kongressen i maj 2011. I båda talen talar Netanyahu om ”en militär närvaro utmed Jordanfloden”, men han begär inte att Israel ska upprätthålla militär suveränitet över dalen. ”och om vi nekar?”, frågade Erekat. Mohlo svarade: Skulle ni hellre vilja att vi annekterade dalen?”
Mohlo nämnde inte hur stort område som Israel skulle dra sig tillbaka från, men i enlighet med principerna som han presenterade, verkar det likna eller t o m vara identiska med det som Tzipi Livni presenterade under förhandlingar som ägde rum 2008 efter Annapoliskonferensen. Och även om netanyahu inte tillstår det, så är avsikten med den princip som Molho presenterar ett tillbakadragande som kommer att medföra att Israel ger upp 90% av sin suveränitet. ”Möjligheten med att lämna bosättningarna i en palestinsk stat kom också upp i Annapolis, ” sade en källa som deltog i samtalen 2008.
Erekat, som förstod principerna, frågade i slutet av mötet efter en serie klargöranden: om Israel accepterar 1967 års gränser som en grundsats som de båda sidorna kan förhandla om, om israel accepterar principerna för ett byte av områden, hur många procent av Västbanken är Israel intresserad av att annektera, om Israel har en karta med gränsförslag, om Israel är berett att evakuera bosättningar etc. ”Jag kommer gärna att svara på alla dessa frågor under vårt nästa möte”, sade Molho till Erekat. Men det nästa mötet ägde aldrig rum. Nästa dag, meddelade palestinierna att de inte tänkte återuppta samtalen om inte Israel fryser bosättningsbyggandet och antal principerna om 1967 års gränser.
Israeliska tjänstemän: Abbas sprang bort en gång till
Israelerna medger nu att samtalet har upphört och man räknar inte med att de kommer i gång snart igen särskilt inte mot bakgrund av försoningsmötet mellan Abbas och Hamas ledare Khaled Meshal i Doha. Upp till för två veckor sedan hade Netanyahu diskuterat en serie goodwillgester mot palestinierna med Tony Blair och amerikanerna för att möjliggöra förnyade samtal. Men, mötet mellan Abbas och Meshal resulterade i att israelerna drog tillbaka sina erbjudanden.
Under ett pressmöte i Jerusalem nyligen, anklagar israeliska tjänstemän Abbas för att samtalen fryst inne. ”Under de senaste tre veckorna, har Abbas sprungit undan från förhandling och har gjort samma sak beträffande samtalen i Amman”, sade en högt uppsatt israelisk tjänsteman. ”Vi var beredda att göra goodwillgester och vi lade fram ett komplett paket men palestinierna vill helt enkelt inte ha det. Fler och fler internationella organ förstår att det inte var vi som förhindrade samtalen. Man an förstå det på jordaniernas tystnad. De har inte beskyllt Israel på något sätt.”
Det bör påpekas att Netanyahus goodwillgester var måttligare än vad palestinierna och det internationella samfundet hade hoppats på. Netanyahu föreslog ett frisläppande av 25 fångar, upprättandet av 10 nya palestinska polisstationer i Område B (där Israel är ansvarig för säkerheten) och en serie ekonomiska projekt i Område C (där Israel har hela kontrollen).
Vad händer nu? Tjänstmän i Jerusalem väntar på att se vilken väg Abbas kommer att ta: försoning med Hamas kommer att äga rum i ett möte nästa vecka, att gå tillbaka till FN eller ett mer optimistiskt scenario – en vilja att återvända till att samtala med Israel. ”det är osäkert vad palestinierna väljer men vi tror att de går tillbaka till sin kampanj i FN inom några veckor”, sade den israeliska tjänstemannen.

I israel uppskattar man att försöket att upprätta en ensidig regering med Hamas inte kommer att lyckas. Men om en försoning skulle ta form, har israelerna klargjort att detta kommer att ha konsekvenser. ”Vi kommer inte att inleda förhandlingar med en regering i vilken Hamas deltar eller om dess medlemmar är utnämnda av Hamas” sade en tjänsteman. Han antydde att Israel återigen kan frysa palestinska skatter. ”Vi avvaktar och ser vad som händer under mötet i Kairo i slutet av månaden. De politiska ledare får bestämma vad man ska göra,” sade han.

onsdag 14 mars 2012

Följ dina drömmar

Jordanfloden, 2011
Jag har haft en dröm om att kunna försörja mig på mina resor och hemsidan, många var nog skeptiska, men jag har hela tiden trott på min dröm.

Efter att jag lärde känna en bra kontakt som nu blivit en väldigt god vän så har min dröm sakta men säkert börjat bli verklighet. Jag minns hur jag väcktes av ett samtal från Israel, det var min vän och samarbetspartner som ringde för att berätta att vi fått vår första bokning, en hotellbokning. Idag fick jag ett mail från Israel som berättade att en familj på fyra personer hade bokat hotellrum via vår hemsida, vilket betyder att vi tjänar pengar.

Bokningarna börja komma och pengar börjar tjänas, men det är inte pengarna som gör mig mest glad och lycklig utan det är att min dröm håller på att bli sann. Jag har hjälpt väldigt många med information om Israel och judendomen, varje gång man kan hjälpa någon att besvara deras frågor så blir man lycklig.

Min dröm är att kunna flytta till solen och värmen och sköta min hemsida därifrån. Och nu precis som då, så vet jag att det kommer att bli så, bara man kämpar och tror på sig själv. Målet är att detta ska ske senast 2015.

Vad erbjuder vi Er? Förutom många års erfarenhet av Israel så kan vi erbjuda Er snabba svar och bra service. Vi har bra kontakter i Israel och Sverige, både inom judendom och turistinformation. Vad kan Ni boka hos oss? Ni kan boka hotell, privata lägenheter, hyrbilar, utflykter (1-14 dagar) och dykresor till Eilat och Aqaba.

Peter, 2012-03-14, Stockholm

fredag 9 mars 2012

CFCA - The Coordination Forum for Countering Antisemitism är ett statligt forum som övervakar antisemitiska verksamheter i hela världen

CFCA - The Coordination Forum for Countering Antisemitism är ett statligt forum som övervakar antisemitiska verksamheter i hela världen. Den samordnar kampen mot denna företeelse med olika statliga organ och judiska organisationer runt om i världen. 

Medlemmar i forumet är följande: the Education and Foreign Ministries, the Prime Minister's Office/Information Centre and Government Secretariat, the Jewish Agency, ADL, World Jewish Congress, B'nei Brith, The Community Security Trust (CST) of Britain and Academic research institutes- the Stephen Roth Institute of Tel Aviv University and the Vidal Sasson Institute of the Hebrew University.

Forumet får information om antisemitiska aktiviteter från olika källor, de kontrollerar informationen och publicerar den i regelbundna rapporter.

Forumet sammanträder med jämna mellanrum för att få information samt höra uppdaterade rapporter och fastställa policy för hur man kan motverka olika former av antisemitism.

Israel, den judiska staten ger högsta prioritet åt säkerheten för judiska samhällen runt om i världen och har åtagit sig att göra allt i sin makt för att bekämpa anti-judiska aktiviteter.

Kampen mot antisemitism kvarstår och kräver ständig uppmärksamhet. Detta innebär att lära och förstå omfattningen av fenomenet och rekrytera alla relevanta resurser för att bekämpa den varhelst och närhelst den dyker upp.

Information om deras hemsida: Som en del av ovanstående insatser får forumet information om antisemitiska aktiviteter från olika källor, kontrollerar informationen och publicerar det på deras hemsida som har inrättats för att fungera som ett verktyg i kampen mot antisemitism.

Webbplatsen har den största och mest omfattande databasen om antisemitiska incidenter som rapporteras i hela världen och uppdateras dagligen med rapporter, bilder, videoklipp och statistik. Händelserna i deras arkiv kan nås efter datum, plats och / eller kategori. Sajten erbjuder också information om den pågående kampen mot antisemitiska och liknande artiklar.


Peter, 2012-03-09, Stockholm


fredag 24 februari 2012

Om Israel är en Apartheidstat så är Sverige ett Apartheid land, eller hur förklarar man likheterna mellan länderna?

Vi får ofta höra att Israel är en Apartheid stat. Jag börjar med att berätta lite mer om Apartheidsystemet. För att sedan visa likheter mellan det israeliska och svenska samhället, som tydligt visar att det inte finns någon apartheid i Israel. Om Israel är en Apartheidstat så är Sverige ett Apartheid land, eller hur förklarar man likheterna mellan länderna? Jag vill vara tydlig med att om jag hade varit boende i Canade eller något annat land så hade jag tagit upp exempel från dessa länder.

Det här är Apartheid:

Apartheid var ett av världens mest kända rasistiska samhällssystem. Systemet fanns i Sydafrika mellan 1948 och 1990-talets början. Enligt sydafrikansk lag skulle då vita, svarta, färgade och asiater leva helt åtskilda. De olika ”raserna” skulle bo i olika områden, arbeta på olika arbetsplatser, använda olika parkbänkar, och så vidare. Systemet föll efter lång tid av internationellt och nationellt arbete för att förändra Sydafrika.

Det här är Israel:

I Israel lever araber och judar tillsammans (precis som i sverige finns det områden där det bor fler araber, muslimer och kristna), de arbetar på samma arbeten, studerar på samma universitet, handlar i samma affärer, badar vid samma stränder, åker på samma bussar och äter på samma restauranger samt att araber och muslimer har rösträtt i Israel. Hur kan detta vara Apartheid?

Det här är Sverige:

I Sverige lever många araber och muslimer i samma områden (precis som i Israel), men de arbetar på samma arbeten, studerar på samma universitet, handlar i samma affärer, badar i samma badhus/stränder, åker samma bussar och äter på samma restauranger som alla andra. Är Sverige ett Apartheid land?

Om Israel är en Apartheidstat så är Sverige ett Apartheid land, eller hur förklarar man likheterna mellan länderna?

Peter, 2012-02-24, Stockholm

lördag 28 januari 2012

Vi får aldrig glömma! Det här är mina egna ord och tankar angående den internationella minnesdagen över Förintelsens offer.

Den 27 januari är den internationella minnesdagen över Förintelsens offer, samma dag som koncentrationslägret Auschwitz befriades 1945, som vanligt så hade jag tagit semester för att kunna närvara. Även fast jag visste att det brukar vara en väldigt rörande ceremoni som gör många människor sorgsna, och precis som vanligt så har man varit deprimerad hela dagen. Det enda man har tänkt på är människorna som inte överlevde, på människorna som överlevde men som förlorade nära och kära, människorna som bara var skinn och ben. Berättar mer om mina känslor och om de fasansfulla berättelser jag hört berättas av överlevande och släktingar till överlevande.

Klockan 16:45 var det insläpp till Stockholms Stora Synagoga, vi var många som väntade utanför, och många var nog osäkra på om de skulle få en plats eller inte, men lyckligtvis så fick jag en plats. Det var många kända ansikten, bland annat Göran Persson, Konungen och Drottningen samt många journalister. Har vi kunnat läsa något om minnesdagen i media idag? Ja, det har vi kunnat, men bläddrade igenom Aftonbladet och där såg jag ingenting om minnesdagen, kanske missade jag artikeln? Kanske hade de valt att skriva om Socialdemokraternas nya partiledare?

Kvällen började med att överlevande, barn till överlevande, barnbarn till överlevande samt elever från judiska högstadiet Vasa Real tände ett varsitt ljus för en anhörig som miste livet under Förintelsen. Det var väldigt rörande, speciellt när man såg hur personerna skakade av sorg när de skulle tända ljusen, man satt stel och kall, och precis som så många andra så fällde jag en tår.

Därefter så var det inledningshälsning av Lena Posner-Körösi som är ordförande vid den judiska församlingen i Stockholm. Lena Posner-Körösi berättade bland annat hur hennes mamma som 13-åring såg tågen passera som hämtade judar i Norge, och undrade när tågen skulle komma och hämta de svenska judarna. Hon berättade också hur man inom judendomen ser till att namnen på dödade föräldrar och släktingar lever vidare. Lena berättade också hur Raoul Wallenberg räddade tiotusentals judar och att många i församlingen har Raoul att tacka att de lever idag. Jag skickade ett personligt meddelande till henne via facebook, skrev att jag besökte minnesdagen vid Stockholm Stora Synagoga och ville tacka henne och alla andra för en väldigt rörande och fin kväll. Fina tal och vacker musik. Lena Svarade: Varmt tack för den trevliga hälsningen!

Efter att Lena hade talat så var det dags för Tobias Rawet att berätta hans gripande och rörande berättelse om hur han överlevde Förintelsen genom att gömma sig i en torrtoa samt på en mörk vind, och hur ett förfalskat pass räddade honom. Tobias Rawet är f.d. ordförande i föreningen Förintelsens överlevande i Sverige. När man hör personer berätta om de fasansfulla händelser de upplevt så blir man helt stel och kall, man blir väldigt tagen och sorgsen och det var det jag beskrev inledningsvis "Det enda jag har tänkt på är människorna som inte överlevde, på människorna som överlevde men som förlorade nära och kära, människorna som bara var skinn och ben". Tobias berättade också hur han, som han utryckte det, blev född på nytt när han kom till Sverige.

Tobias Rawet och föreningen Förintelsens överlevande i Sverige har beslutat att tilldela 2011-års Hedersdiplom till vår f.d. statsminister Göran Persson som genom sina gärningar speciellt bidragit till att uppmärksamma och bevara minnet av Förintelsen och dess offer.

Jag har haft tillfälle att prata med Göran Persson, vi träffades på Arlanda. Han är en väldigt artig och ödmjuk person vilket man återigen fick erfara när han höll sitt fina och rörande tal. Göran Persson började med att säga att återigen så står jag i denna fina synagoga, han berättade att man har två val, antingen så väljer man att inte göra något alls, eller så gör man något. Hans val att göra något, är det bästa val han någonsin gjort.

Göran Persson berättade delar av det mest kända stycket ur Talmud, här är hela stycket:

"Jag fann inte världen öde när jag kom in i den; mina fäder planterade för mig innan jag föddes: så planterar också jag för dem som kommer efter mig"

Den som har räddat ett människoliv har räddat en hel värld. Den som räddar en människa, räddar nämligen inte bara den människan utan också alla dem som kommer att leva genom den räddade.

Därefter så sjöng Barbara Hendricks en vacker och rörande Kaddish ur Deux mélodies hébraiques, skriven av Maurice Ravel. Margareta Bengtson spelade harpa. Man kände samma känsla som tidigare, stel och kall, men det var väldigt vackert.

Sedan var det tal av Olle Wästberg, regeringens samordnare för Raoul Wallenberg-året 2012. Han berättade bland annat om den fantastiska insats som Raoul Wallenberg gjorde under andra världskriget, han riskerade sitt eget liv för att rädda tiotusentals judar undan utrotning. Raoul har också många platser döpta efter sig, bland annat i U.S.A, Israel. Olle berättade också att Raoul Wallenberg är mer känd i Argentina, Ungern och Canada, än han är i Sverige. När man brukar prata om Förintelsen så brukar man skämmas över att vara svensk, men man kan också vara väldigt stolt över att en svensk riskerade sitt liv för att göra vad han ansåg vara rätt, det vill säga rädda tiotusentals människor från gaskammare, och koncentrationsläger som skulle leda till döden.

Efter ännu ett gripande och rörande tal så spelade Jakob Koranyi (cello) och Jacob Kellermann (gitarr) Prayer, ur Trois póemes juifs, skriven av Ernest Bloch. Det var så vackert att tårarna återigen föll från min kind. Man sitter i en vacker synagoga, med tusen andra, varav många har mist anhöriga och det är en enorm sorg som vi alla delar.

Kvällen fortsatte med ännu ett rörande tal av israels ambassadör Benny Dagan. Jag har hört honom tala tidigare, och precis som då så var det ett bra tal, han är en bra talare. Ambassadören berättade bland annat om hotet från Iran.
 
Tyvärr så textades inte hans tal i den direktsända sändningen i SVT2, och något som enligt min mening är respektlöst  är att direktsändningen avbröts mitt under hans tal, med hänvisning till SVT.se. Istället visade SVT2, vem vet mest, vem vet mest om Förintelsen? Tyckte SVT att ett frågesportprogram var viktigare än att uppmärksamma Förintelsen? Speciellt när det finns människor som förnekar Förintelsen, Irans president Mahmoud Ahmadinejad är en av dem som kallar Förintelsen en lögn.

När Benny Dagan hade talat färdigt så var det dags för bön. Stockholms Stora Synagogas Kantor, Maynard Gerber sjöng El Male Rachamim, väldigt vackert och återigen rörande. Kvällen avslutades med en Kaddish av Rabbin David Lazar som fick avsluta en väldigt vacker, rörande, gripande minnesdag över Förintelsens offer, låt oss aldrig glömma. 


Peter, 2012-01-28, Stockholm

torsdag 26 januari 2012

Israels ambassadör i FN, Ron Prosor, talar till Säkerhetsrådet om situationen i Mellanöstern

Den israeliska ambassaden har översatt en del av talet: När vi samlas här ringer en väckarklocka. Aldrig tidigare har det varit så uppenbart att Iran tillverkar kärnvapen. Detta är det största hotet mot säkerheten i hela världen. Det är dags att agera nu. Imorgon är det för sent. Insatserna är för höga. Priset för att inte agera är för högt.

Den senaste IAEA-rapporten bevisade utom alla tvivel att Iran har ett kärnvapenprogram som fortskrider snabbt. Iran förklarade nyligen att man har för avsikt att snart anrika uran till en 20%-nivå vid deras kärnkraftsanläggning i Qom. Det finns inget rimligt civilt berättigande för detta. Det strider klart mot ett antal resolutioner som antagits i detta råd – och kommer att göra att Iran kommer betydligt närmare en produktion av högt anrikat uran.

Vi samlas här idag, ett år efter att turbulensen startat i Mellanöstern. Stora utmaningar skymtar i horisonten. Människor kräver värdighet och frihet efter generationer av förtryck. Extremismen hotar känsliga samhällen. Mänskliga rättigheter ignoreras fortfarande. Oro har skakat de politiska grunderna från Gibraltars sund till Persiska viken, till Kaspiska havet.
Och vilken fråga är det som Säkerhetsrådet har ansett vara den viktigaste under denna månads debatt om Mellanöstern? Vilken överraskning……statusen för kommunal uppbyggnad på Västbanken.

Israeliska bosättningar har diskuterats i denna sal otaliga gånger – med den tid som detta råd ägnar åt en debatt om de grundläggande förändringarna som Mellanöstern står inför är få. Under de senaste två månadernas briefings, har knappast en tum av Jerusalem eller Västbanken utelämnats och undersökts. Men när människor dödas, förtrycks och dagligen torteras, i Mellanösterns länder, nämns detta inte alls.

En lösning av den israelisk-palestinska konflikten är viktig så att israeler och palestinier kan leva ett fredligt, tryggt och välmående liv. Hur många gånger har medlemmar i Säkerhetsrådet inte sagt att: om man löser den israelisk-palestinska konflikten som är en central konflikt i Mellanöstern så löser man alla andra konflikter i regionen.

Om ni vill läsa hela talet (engelska) så har ni två alternativ, antingen kan ni Hämta PDF (249,8 kB) eller Hämta som zip.

Israels Ambassad, 2012-12-26,  Stockholm

tisdag 24 januari 2012

70 år efter Wannseekonferensen startar ECI en ny kampanj för att bekämpa antisemitismen

Berlin 17 januari 2012. Den 17 januari 1942 samlades femton naziledare i Wannsee utanför Berlin för att besluta om den sk ”slutliga lösningen” på judefrågan. Detta var ett försök att förinta hela Europas judiska befolkning, uppskattad till 11 miljoner människor. Sjuttio år senare möts kristna från Tyskland, Europa och övriga delar av världen i Berlin för att besluta om hur man tillsammans kan intensifiera kampen mot Förintelseförnekelsen och antisemitismen i vår tid.
“Detta kan vara vår sista chans att arbeta tillsammans med överlevande från Förintelsen” säger ECI:s ordförande Harald Eckert, initiativtagare till konferensen. ”Tre år från och med nu då vi firar 70 år efter Auschwitz’ befrielse, kommer det att finnas ytterst få överlevande kvar ibland oss. De kommande tre åren kommer därför att vara av avgörande betydelse när det gäller att bemöta dem som försöker förneka Förintelsen med levande vittnen från det nazistiska folkmordet.”

Detta är bakgrunden till konferensen och den treåriga kampanj som skall följa.

“70 år i Bibeln markerar ofta slutet på en period” förklarar Eckert, som gjort omfattande studier i ämnet. ” För närvarande lever vi i en tidsperiod där ett kapitel i historien avslutas och vi går vidare mot nästa. De tre år som följer på 70-års minnet av Auschwitz’ befrielse ,kommer att vara avslutningen på ett både unikt och tragiskt kapitel i världshistorien.”

ECIs grundare, direktor Tomas Sandell håller med:

” Vi måste lära oss av dessa tragiska händelser och idag vara på vår vakt mot varje försök att förneka och trivialisera Förintelsen och , ännu viktigare, mot varje politisk ledare som är besluten att upprepa den. Kommande generationer kommer inte att förlåta oss om vi försummar att tala ut i tid emot sådana ledare
som idag hotar med förintandet av det judiska folket eller den moderna staten Israel.

Konferensen hålls i Berlin under veckoslutet 20 -21 januari. Där möts deltagare från många håll i världen, inklusive från Israels regering och Europeiska Parlamentet. Möten kommer att hållas i tyska Bundestag för att under tyskt ledarskap diskutera hur arbetet emot antisemitism kan stärkas.

Lördagen den 21 januari hålls ett kvällsmöte tillsammans med överlevande från Förintelsen. I Jerusalem hålls också minnestillställningar med anledning av Wannseekonferensen.

ECI uppmuntrar lokala kyrkor och bönegrupper världen runt att uppmärksamma denna dag, alternativt Förintelsens internationella minnesdag en vecka senare (27.1) genom att ordna egna minnesstunder.

Det är viktigt att minnas att de som stod upp emot nazisterna ofta inte kom inifrån utan utifrån den etablerade kyrkan och måste bygga upp sin egen plattform emot Hitler. ”Vi kan inte vänta att andra tar ledningen, utan måste ta vårt ansvar och engagera oss utifrån vår rätt att göra så” avslutar Sandell.

Inledandet av en ny kampanj mot antisemitismen annonserades i Israels Knesset av Harald Eckert i november 2011. Detaljer om den treåriga kampanjen skall ges ut på Berlin-konferensen den 20. januari. Mera information om hur man kan organisera en minnesstund finns på sidan www.learnfromhistory.eu.


Mina egna ord och tankar: För mig är det väldigt svårt att förstå hur vissa människor fortfarande förnekar och säger att förintelsen är en lögn. Jag har personligen träffat fem personer som överlevt förintelsen, har läst flera böcker, skrivna av överlevande och om alla hade möjlighet att ta del av dessa fasansfulla historier, då skulle även ni förstå att det här inte är ett manus till en film utan att det är berättelser och bilder från verkligheten.

När jag läste, eller när jag började läsa boken "jag överlevde" av Mietek Grocher så ryste jag i hela kroppen och tårarna rann som en flod från min kind. Mietek Grocher talade vid den internationella minnesdagen över förintelsens offer vid Livets ord för ett par år sedan. När han berättade hur han såg röken ur skorstenarna, och att det var röken av hans mor och far som dödades vid koncentrations lägret så (måste samla mig), kunde ingen hålla tillbaka sina tårar. Ni vet den där känslan i kroppen, när man blir skräckslagen, så kände jag när han berättade hans fruktansvärda berättelse. Känner samma sak igen, och det kanske är därför jag fortfarande inte klarar av att läsa klart hans bok. När jag hörde honom berätta om sina fruktansvärda upplevelser så blev man iskall och kände sig helt tom, det är svårt att sätta ord på den känslan, men om ni upplevt samma känsla, så vet ni vad jag menar.

Fascinerande människoöde: Den här boken är en otrolig berättelse om hur en pojke lyckas undslippa döden gång på gång. Den är grym, rå och ofattbar. Har aldrig blivit såhär berörd av en bok. Absolut läsvärd. av Pia, 2009-04-17

Jag överlevde: Detta är en bok som är ett måste för alla människor. Jag har aldrig tidigare gripits så mycket av ett människoöde som denna bok skildrar. Läs denna bok! av calevola, 2009-01-31

Mina egna ord och tankar: Jag har också besökt det judiska biblioteket ett flertal gånger. Biblioteket har tusentals med böcker, filmer och judisk musik.  Dokumentärerna som jag lånade var så fruktansvärda att jag inte kunde fortsätta att se dem. I en av dem kan man se hur människorna såg ut när de befriades från ett av koncentrationslägerna, det var inga människor utan det var bara skinn och ben. Ett annat klipp visar hur människor ligger döda på gatorna, och hur andra går med skottkärror för att slutligen placera dem bland de andra döda judarna i en grop. Nere i gropen fick andra judar ta emot de döda kropparna och placera ut dem så att fler skulle få plats.

Om ni besöker Jerusalem så är det ett måste att besöka Yad Vashem, minnesplatsen över förintelsens offer, det känns fel att säga museum, men vid Yad Vashem finns alla bevis som man behöver se för att inse att miljoner och åter miljoner människor brutalt dödades bara för att det var människor med judisk tro.

Som vanligt så har jag en personlig berättelse även om detta: 2009 besökte jag Yad Vashem för första gången. När man kom in i byggnaden så gick man ner för en trappa där ett filmklipp från förintelsen visades, man kände den där känslan (skräckslagen) som jag skrev om tidigare. Man kunde inte gå direkt ut, eftersom det var uppbyggt som en labyrint där man bland annat kunde läsa fasansfulla berättelser och se bilder, filmer och mycket annat. Vissa rum ville man bara passera, det var extremt jobbigt att besöka Yad Vashem ensam, det går ej att beskriva med ord hur det kändes att besöka Yad Vashem.

Peter, 2012-01-24, Stockholm

Hur mycket mat och mediciner fanns ombord på Ship to Gaza? Mina egna ord och tankar angående Ship to Gaza!

Botkyrka kommun skall se över möjligheten att skicka material och annat till palestinierna i Gaza och Jimmy Baker (M), kommunalråd i Botkyrka, skriver att den svenska regeringen, men även EU, verkar för att isoleringen av Gaza skall hävas. Jimmy, vilken isolering syftar du på? Israel öppnar vägspärrar (fler skulle öppnas om hotet och terrorn mot civila israeler upphöde). Tusentals med ton av mat, mediciner, byggmaterial och annat passerar gränsen mellan Israel och Gaza varje vecka, utöver det som transporteras via Egypten.

Om det är brist på något i Gaza, så är det respekt för medmänniskor och yttrandefrihet.

Jag läste också att Jimmy Baker hävdar att det inte handlar om att stödja terrorister, utan att hjälpa nödlidande som barn och sjuka. Jimmy Baker verkar inte veta att ca 180 000 palestinier fick vård på israeliska sjukhus 2010, där de vårdas, sida vid sida med judiska patienter. Man har kunnat se bilder (Jag har publicerat bilder från Gaza på min blogg tidigare) på nya köpcentrum , lyxhotell, fina gröna parker och långa fina stränder, butiker fyllda av färsk frukt och bröd, men de bilderna har t.ex. inte Aftonbladet och andra visat oss.

Baker fortsätter med att "Det handlar inte om att stödja terrorister, utan att hjälpa nödlidande som barn eller sjuka. Det handlar inte om att, som bl.a. FP antyder, att en gammal skolbänk blir till ett vapen i händerna på Hamas. Det handlar inte om att huruvida Hamas är en terrororganisation eller en demokratiskt vald aktör som den andra sidan inte vill acceptera." Demokratiskt vald aktör som den andra sidan inte vill acceptera? Återigen visar Jimmy Baker hur lite han vet om läget i Gaza. Har han helt missat att det är Hamas som hotar Israel och judar med utplåning varje dag? Har han helt missat hur barnen i Gaza får lära sig att hata judar? Har han helt missat att det är Hamas och PA som vägrar förhandla med Israel? Israel släppte ut över 1000 palestinska fångar (varav många hade dödat och skadat civila israeler) i utbyte mot en enda judisk soldat (Gilad Shalit).

Det handlar om att visa empati med människorna på Gaza-remsan, det handlar om att i, en sann humanitär anda, hjälpa de som har det mycket sämre ställt än vi själva, skriver Baker. Så han tycker alltså att vi ska hjälpa palestinierna i Gaza (som har mat, mediciner och som har butikerna fyllda med mat och bröd) istället för att hjälpa flickorna i Indien, svältande barn i Afrika och övriga människor som verkligen behöver hjälp? Självklart ska man hjälpa andra som behöver vår hjälp, men ska våra skattepengar användas till att försöka bryta en blockad? Där människorna har mat och mediciner, ELLER ska man hjälpa fattiga och utsatta i bland annat Afrika och Indien som inte har något?

Jag har några frågor till Jimmy och andra som är för Ship to Gaza: Hur mycket mediciner och mat fanns ombord på de fartyg som hittills har försökt bryta sjöblockaden? Vägrade Israel släppa in det som fanns ombord på fartygen, eller var det inte så att IDF erbjöd dem att föra in det mesta som fanns ombord efter att de hade sökt igenom lasten? Tidigare så har fartyg försökt att föra in vapen till Gaza och därför måste IDF vara försiktiga, speciellt när Hamas hotar med att utplåna alla israeler och radera Israel från kartan varje dag.

Avslutningsvis så kan jag även tillägga att det internationella samfundet är emot Ship to Gaza och EU:s utrikeschef Cathrine Ashton sade förra året att "I also want to say that I do not consider a flotilla to be the right response to the humanitarian situation in Gaza."


Peter, 2012-01-23, Stockholm

 

fredag 13 januari 2012

Enligt Abbas så hotar palestinierna med att återigen avsluta samtalen med Israel, har vi inte varit med om det här tidigare?

Återigen så hotar palestinierna med att avsluta samtalen med Israel och att lämna förhandlings bordet, Abbas har sagt under sin Europa resa att han och PA kommer att avsluta samtalen med Israel. Det kan vara svårt att få fram sin vilja, speciellt när man kommer med påståenden istället för historiska fakta. 

PA:s beteende kan jämföras med en vild diskution i sandlådan, där det ena barnet väljer att gå hem eftersom han inte får sin vilja igenom. Han ville ha hela sandlådan för sig själv, även fast de andra barnen var där långt innan han kom dit. Men de andra barnen sa till honom att han kunde få en del av sandlådan för sig själv, men han vägrade lyssna och gick hem.

Men nu är det inte barn, utan vuxna människor som skall göra framtiden säker för respektive barn, så att de kan växa upp i förståelse och inte minst som vänligt sinnade grannar. Men så länge PA väljer att inte samarbete med Israel och inte erkänna Israels rätt till existens, lär det dröja innan det blir ett slut på konflikten.

Som jag skrivit i tidigare inlägg så har Israel gjort väldigt mycket, och fortfarande gör det mycket för att nå en slutlig fred med sina grannar. Bland annat så lämnade Israel Gaza, alla människor med judisk tro, alla sk bosättningar och till och med de begravda tog Israel med sig från Gaza.

Och vi vet ju alla vad som hände därefter, Hamas slängde ut Fatah, dödade dem för att sedan ta över styrandet på Gaza. Om ni inte visste det så styr Hamas områdena i Gaza, medans Abbas styr områdena på Västbanken. Och militanta palestinier har skickat tusen och åter tusentals raketer mot civila mål i Israel.

Jag ska berätta om en händelse som gjorde mig väldigt ledsen och även arg. Förra året så attackerades en skolbus av palestinska terrorister som kommit över gränsen via Egypten och in i södra Israel. Att de försökte döda civila israeler var illa nog, men när det kom uppgifter om att terroristerna använt pansarbrytande missiler som var laserstyrda och att de skjutit mot en gulfärgad skolbuss så var det svårt att hålla tillbaka sina känslor.

Många tyckte det var fel av Israel att stoppa Ship to Gaza. Men det har visat sig, precis som jag sagt hela tiden, att Israel inte gjorde något fel när de försökte stoppa fartygen. De fick chansen att föra in mediciner och mat via landsvägen, men de vägrade samarbete. Det visade sig att det inte fanns några mediciner och inte några stora mängder mat heller ombord på båtarna. Båtarna var lastade med människor som ville, enligt dem själva bryta blockaden och visa sitt stöd för de palestinier som bor i fängelset Gaza. I tidigare inlägg så har ni kunnat se bilder från Gaza, och ni kan se tydligt att det inte är ett fängelse.

Fartyg har försökt att smuggla vapen till Hamas. Flera gånger har Israel stoppat fartyg som försökt att föra in avancerade vapen till Gaza. Förra året stoppades ett fartyg som innehöll tusentals med vapen och raketer, missiler med mera. Ingen mat fanns ombord, och inga mediciner fanns ombord och många fartyg har försökt att smuggla in vapen, inte mat, inte mediciner, inte bygg matreal utan bara vapen har de försökt att smuggla in. Och det är till Hamas som hotar Israel med utplåning varje dag, och ändå undrar ni varför Israel måste vara försiktiga med vad som förs in i Gaza och de palestinska områdena.

List of Smuggling Attempts By Sea to Hamas, Hezbollah, Other Terrorist Organizations. Här har ni orsaken till att Israel måste vara försiktiga och kontrollera fartyg med slutdestination Gaza (Lista och bilder på tidigare försök med att smuggla vapen till Gaza).

Varje vecka så passerar hundratals med lastbilar gränsen mellan Israel och de palestinska områdena. Och det betyder att människorna i Gaza har mat, mediciner, bygg matreal och mycket annat som de kan tänkas behöva. Så vilken blockad försöker Ship to Gaza och andra bryta? Självklart så måste Israel vara försiktiga med vad som passerar gränsen, så att inte fler vapen och missiler kommer i händerna på Hamas som inte tvekar att använda vapen, som jag skrev tidigare så tvekar de inte ens att döda barn som åker i en gulfärgad skolbuss.

Israel har öppnat många vägspärrar som gör det lättare för palestinierna att åka in och ut. Jag kan inte svara för alla vägspärrar men jag vet att flera vägspärrar bevakas av PA på Västbanken. Som jag skrev tidigare så fick över 180 000 palestinier vård på Israeliska sjukhus 2010.

Jag ska berätta om en händelse som utspelade sig i Jordanien för något år sedan. En palestinsk pappa kom till ett sjukhus eftersom hans son var i desperat behov av vård, annars skulle den lilla pojken inte klara sig. När de kom till sjukhuset så fick de till svar att den lilla sjuka pojken inte skulle få någon vård, OM INTE pappan kunde betala flera tusen dollar. Och eftersom pappan inte hade några pengar så fick de lämna sjukhuset utan vård, det hela slutade med att den lilla sjuka pojken avled på parkeringen utanför sjukhuset. Palestinierna har inga rättigheter i Jordanien, Libanon och i många andra arabiska länder, men det enda judiska landet hjälper ett folk som vill utplåna dem som folk och från kartan.

Peter, 2012-01-13 , Stockholm

måndag 9 januari 2012

Ni har säkert hört talas om säkerhetsstängslet mellan Israel och de palestinska områdena, men vad är sant och vad är falskt? Här förklarar jag varför det byggdes och varför det fortfarande behövs!


Mina egna ord och tankar: Man får ofta frågan, vad tycker du om "muren" mellan Israel och Västbanken? Till att börja med så är det endast en liten del som är en mur, resten är stängsel (jag berättar mer om säkerhetsstängslet längre ner i stycket). Israel beslöt att bygga en skyddsbarriär mellan Israel och Västbanken, Israel gjorde inte det för att stänga inne palestinierna utan den byggdes för att skydda medborgarna mot raket attacker och självmordsbombare som hade dödat och skadat många israeler, både vuxna och barn. Anledningen till att en del är mur beror på att det var många raketattacker från just det området (Tulkarem och Kalkilya).


Jag har pratat med både araber och människor med judisk tro, och väldigt många har berättat att det är bra att denna barriär byggts. Antalet självmordsbombare har minskat och många som kände sig otrygga tidigare känner sig tryggare nu. Till er som påstår att skyddsbarriären byggts enbart för att stänga inne människor har jag en fråga: Om den byggts enbart för att stänga inne palestinier, varför bor det då mer än en miljon icke-judar väster om stängslet och mer än 200 000 människor med judisk tro på andra sidan stängslet? Man kan inte jämföra skyddsbarriären med berlin muren eller säga att det är en apartheid mur.


Man måste förstå att det finns en anledning till varför det behövs en skyddsbarriär mellan Israel och de palestinska områdena (Gaza och Västbanken), och det beror på att Israel måste skydda sina medborgare mot militanta gruppers terror. Israel lägger en stor del av sin årliga budget på säkerhet, de har bland annat utvecklat ett robotförsvar.


Fakta om Israels skyddsbarriär/säkerhetsstängsel del 1:

Likt alla länder har Israel rätt till att försvara sig. Säkerhetsstängslet fungerar som en barriär mot terrorism. Hade det inte funnits palestinsk terrorism skulle Israel inte behöva ett stängsel. Det är ett stängsel och inte en mur. Endast ett fåtal procent består av cement (8km av de redan färdigbyggda 140 km). Anledningen till att denna sträcka är byggt av cement är att förhindra beskjutning från Tulkarem och Kalkilya.


Det enda rättesnöret för stängslets läge är säkerhet. Ingen privat mark har konfiskerats, den mark som tillfälligt har anskaffats har skett i utbyte mot ersättning och med möjligheten för dess ägare att överklaga till Israels Högsta domstol. Talrika passager har upprättats för att minimera stängslets påverkan på den palestinska tillvaron. Till skillnad från Berlinmuren som avsåg att stänga människor inne, avser detta stängsel att stänga terrorister ute. Angående "apartheid", så lever mer än en miljon icke-judar väster om stängslet och mer än 200 000 människor med judisk tro bor på andra sidan stängslet.


Den palestinsk-israeliska konflikten är inte alls som situationen var i Sydafrika och Israels säkerhetsstängsel har inget att göra med ras-separation, utan med behovet att förhindra terrorism. Palestinierna är inte israeliska medborgare. Men israeliska araber är medborgare och de har samma jämlika rättigheter under israelisk lag.


Mina egna ord och tankar: 1997 arbetade jag på en kibbutz i norra Israel (kibbutz Dalia), vi besökte gränsen mellan Israel och Västbanken, det enda som skilde Israel och Västbanken var en guldragen linje. På den tiden var det väldigt vanligt med självmordsbombare och attacker mot civila, det har nästan helt upphört efter att skyddsbarriären byggdes. När jag besökte Israel för några år sedan så var det israeliska soldater som vaktade gränsen, förra året när jag skulle åka till Jeriko så var det palestinska vakter som vaktade gränsen. Fler gränsposter är öppna och ännu fler skulle kunna vara det om det inte funnits något hot mot människorna i Israel.


Gränsposterna mellan Gaza och Israel hade säkert varit öppna om det inte funnits något terror hot mot Israel, men tyvärr så hotas södra Israel varje dag av raket attacker från Gaza. Även fast självmordsbombarna blivit färre, så fortsätter det regna raketer över södra Israel, skjutna från de palestinska områdena (Gaza).


Här om dagen så diskuterade vi detta (säkerhetsstängslet) på arbetet, en arbetskamrat sa att Gaza är som ett fängelse utan tak, eftersom han påstod att Israel bestämmer vem och vilka som får åka in och ut. Jag berättade då att Gaza har en hög tillväxt, det byggs köpcentrum, lyxhotell och Gaza är känt för sina fina stränder (Jag har publicerat bilder från Gaza på min blogg tidigare).


Mahmoud Zahar bekräftade att: there is no Israeli occupation of Gaza, according to a report published by Ma’an, a Bethlehem- based Palestinian news agency. Så det borde väl duga som bevis på att Gaza inte är ockuperat av Israel?


Fakta om Israels skyddsbarriär/säkerhetsstängsel del 2:


Efter många självmordsattacker och dagliga terrorattacker mot civila i Israel tog Israels regering beslutet att bygga ett säkerhetsstängsel som är en kombination av stängsel och mur (muren är 8km av de redan färdigbyggda 140 km). Den började byggas efter att närmare 1000 israeler hade mördats i palestinska terrorattacker. Säkerhetsstängslet anses av den stora majoriteten i Israel som nödvändig för deras säkerhet.


Ett säkerhetsstängsel är i sig inget märkvärdigt. Många länder runtom i världen har stängsel för att skydda och markera sina gränser och Israel har det emot sina grannländer Libanon, Syrien och Jordanien. Sedan säkerhetsstängslet byggts mot Gaza så har inte en enda självmordsbombare lyckats infiltrera Israel från Gaza.
Förenta Nationerna har kritiserat Israel för säkerhetsstängslet men ironiskt nog så har FN nu själva planer på ett säkerhetsstängsel runt FN-högkvarteret i New York.
Ett säkerhetsstängsel är dyrt att bygga och den redan hårt pressade israeliska ekonomin blev än tyngre med bygget av den. Men det fanns inga alternativ – de ständiga palestinska terrorattackerna mot civila israeler måste få ett slut och alternativen var starkt begränsade.


Det palestinska ledarskapet lovade i Oslo-avtalen och Vägkartan för Fred att neutralisera terrornätverken och konfiskera illegala vapen. Efter 10 år av förhandlingar med ökande antal israeliska offer för den palestinska terrorn blev det tydligt att det palestinska ledarskapet hade gjort ett strategiskt val med användande av terror för att försöka nå sina mål. Israel i sin tur började ta fram planer på hur man kan skydda den civila israeliska befolkningen och resultatet blev säkerhetsstängslet som har skonat många israeliska liv från den palestinska terrorn. Dåvarande försvarsminister Benjamin Ben-Eliezer sa “Vi är förpliktade att bygga en barriär som kan reducera infiltrationen av manliga såsom kvinnliga självmordsbombare”.


Innan konstruktionen av stängslet kunde en terrorist helt enkelt promenera från Västbanken till Israel - inga barriärer existerade. Den första fasen av bygget av stängslet startades därför i områden där ca 75% av terroristerna hade kommit ifrån.


Under 34 månader, från början av september 2000 till slutet av juli 2003, utförde terrorister från Västbanken 73 attacker med 293 mördade israeler och 1950 skadade – inget säkerhetsstängsel hade uppförts. I augusti 2003 började stängslet byggas och mellan augusti 2003 och juni 2004 hade enbart tre terrorattacker kunnat genomföras. Sedan konstruktionen av säkerhetsstängslet har antalet terrorattacker minskat med mer än 90% och antalet mördade och skadade israeler har minskat med mer än 70% respektive 85%.
Till och med palestinska terrorister säger att stängslet är ett hinder. Den 11:e november 2006 säger exempelvis en Jihad-islamist via Al-Manar TV att “det finns ett separationsstängsel, som är ett hinder för motståndet, och hade stängslet inte funnits hade situationen varit helt och hållet annorlunda”.


Till sist, 2002 - ett år innan säkerhetsstängslet började byggas hade 457 israeler blivit mördade medan 2009 hade antalet mördade minskat till 8!


Den här informationen (fakta om Israels skyddsbarriär/säkerhetsstängsel del 2) har jag hämtat från stoppabojkott hemsida.


När jag skrev min artikel om säkerhetsstängslet så ville jag blanda fakta med mina egna upplevelser och erfarenheter. Jag har varit i Israel flera gånger, har besökt Västbanken fyra gånger och hade gärna besökt Gaza om det hade varit säkert att resa dit.


Peter, 2012-01-09, Stockholm

lördag 7 januari 2012

Ani ohev Israel

-ANI OHEV ISRAEL betyder jag älskar Israel- I början så visste jag inte så mycket om dig, lite senare så började jag gilla dig, nu älskar jag dig, självklart så pratar jag om eretz Israel. De senaste åren så har jag haft äran att lära känna ett land och ett folk, och inte minst en religion som har förändrat mitt liv. Nu känner jag många människor med judisk tro i Israel och andra platser i världen och har fått många bra vänner. Hemsidan får mycket positiv feedback, både från privatpersoner och organisationer från hela världen och det är väldigt glädjande, jag säger toda raba som betyder tack så mycket på hebreiska.

Det går inte en enda dag utan att man inte tänker på eretz Israel, men självklart så handlar inte allting i mitt liv om Israel och judendomen, även fast det är en stor och viktig del av mitt liv.

Jag har besökt Israel ett flertal gånger, har också besökt Västbanken och har med mina egna ögon fått se hur människorna verkligen har de, har du?

Jag har också publicerat bilder från Gaza här på bloggen, där man kunde se hur fattigt och sönder bombat det verkligen INTE är i Gaza ( Det finns bland annat lyxhotell och fina köpcentrum, fina stränder och vackra parker) Varför vill media och andra visa en felaktig bild av Gaza och Västbanken?

Palestinierna har fått många möjligheter till att få en egen stat, med mycket mark, men alla gånger har de tackat nej, varför? Varför erkänna en stat som har som mål att utplåna Israel  och som lär sina barn att hata judar och Israel?

Jag personligen hoppas verkligen att palestinierna kommer att få en egen stat i framtiden, men först så måste attackerna mot civila israeler upphöra, samt att Hamas och andra erkänner staten Israel istället för att säga att de vill utplåna och radera Israel från kartan.

Israel skickar flygblad, sms, ringer samt varnar civilbefolkningen innan en attack, för att inga civila skall skadas. PA namnger torg och vägar efter självmordsbombare och Hamas och andra, firar på gator och torg när civila israeler skadas eller dödas.

Israel har lämnat Gaza, öppnat upp vägspärrar, släpper in tusentals ton medeciner och annat och detta även under Gazakriget 2008-2009 (Hamas och andra tackade genom att skicka raketer mot civila israeler) över 180 000 palestinier fick vård på israeliska sjukhus 2010, 2009 hade de palestinska områderna en tillväxt på över 8 procent, om man listar världens konflikter efter antal dödade så finner man konflikten mellan Israel och arabländerna på 49:e plats, Israel släppte ca tusen palestinska fångar i utbyte mot en israelisk soldat, listan kan göras hur lång som hellst men jag tror ni förstår vad jag menar.

Besök vår hemsida och lär er mer om Israel, om ni gillar propaganda så besök någon annan hemsida, om det är fakta ni söker så är www.israel4u.se den rätta sidan att besöka.

Peter, 2012-01-07, Stockholm