Judiska helgdagar.

Jag vill tacka Elliot Turvall som hjälpt mig med den här artikeln. Här berättar han om hur man firar dessa helgdagar. Om ni vill läsa mer om Israel, så har Elliot även skrivit reseguider samt en artikel om säkerhetsläget på min hemsida. På hemsidan finner ni all information om Israel och judendomen, så vad väntar ni på? Klicka på länken som ni finner efter att ha läst artikeln nedan.


Nyårshelgen

Det judiska året inleds med nyårshelgen, som infaller i september eller oktober. Nyåret är en tid för bön och eftertanke, då man spenderar flera timmar varje dag i synagogan, där bönerna handlar om ångerfullhet och botgöring, men också om vädjan och hopp inför det kommande året. En stor del av Gudstjänsterna sjungs, antingen av kantorn eller av församlingen gemensamt. Under bönen blåser man också i ett vädurshorn, vars speciella ljud ska mana till eftertanke. Alla dessa element gör att stämningen är på topp i synagogorna.
Förutom Gudstjänster ägnas nyårshelgen åt festmåltider med släktingar och vänner. Vissa traditionella maträtter äts under högtiden, där det främsta kännetecknet är äpple doppat i honung, som man äter för att få ett gott och sött nytt år.


Försoningsdagen

En vecka efter nyårshelgens slut inträffar Försoningsdagen, det heligaste och viktigaste dygnet på hela året. Dagen ägnas åt bön och ånger, medan bland annat mat och dryck är strängt förbjudet. Många spenderar i princip hela dagen i synagogan, där den mycket långa Gudstjänsten kretsar kring bot, bättring och bönhörelse. Bönen innehåller emellertid även mycket vacker och medryckande sång.


Lövhyddohögtiden

Några dagar efter Försoningsdagen inleds den veckolånga Lövhyddohögtiden. Helgdagen firas till minne av de tillfälliga boningar som det judiska folket levde i under vandringen i öknen efter uttåget ur Egypten, på vägen till Israel. Lövhyddohögtidens främsta kännetecken är att man under helgdagen ska äta alla måltider i en ”hydda” och inte inne i ett hus. ”Hyddan” placeras till exempel i trädgården eller på balkongen och den består av en trä- eller metallstomme med ett lakan eller skynke som ”väggar”. Taket utgörs av palmkvistar, bamburör, granris eller liknande och många hänger upp mobiler, girlanger och andra prydnader i ”hyddan”.
Lövhyddohögtidens avslutande dag kallas Torahns glädjedag. Då firar man att man läst hela Torahn (de fem Moseböckerna) och börjar sedan om från början igen. Såväl barn som vuxna sjunger och dansar och stämningen är mycket upprymd.


Chanuka

I december varje år firar judar världen över Chanuka (”tempelinvigningsfesten”). Helgdagen högtidlighålls till minne av judarnas framgångsrika uppror mot de syriskgrekiska härskarna som styrde i Israels land ett par hundra år före vår tideräknings början. Ockupanterna förbjöd iakttagandet av judiska seder och vanhelgade templet i Jerusalem. Ett flerårigt gerillakrig slutade emellertid med judisk seger och templet kunde återinvigas. Då man tände den gyllene ljusstaken, ett tecken på den gudomliga närvaron i templet, inträffade ett under. Oljan till ljusstaken, som endast borde ha räckt en dag, var tillräcklig för åtta dagar – så lång tid som det tog att producera ny olja.
För att minnas den sensationella triumfen och oljemiraklet, tänder man en åttaarmad ljusstake under Chanuka samt äter potatisplättar stekta i olja eller munkar friterade i olja.


Purim

En annan historisk helgdag är Purim, som infaller i februari eller mars. Denna högtid firas till minne av hur Persiens judar, på ett mirakulöst sätt, räddades undan utrotning för knappt 2500 år sedan.
Under Purim läser man högt under Esters bok (som redogör för händelseförloppet), skickar matgåvor till släktingar och vänner, ger pengar till fattiga, äter en festmåltid och klär ut sig i maskeradkostymer. Purim är en mycket positiv, glädjefylld och upprymd helgdag, uppskattad av både stora och små.


Pesach

I april firar judar i hela världen Pesach, till minne av befrielsen av det judiska folket ur slaveriet i Egypten och själva skapandet av den judiska nationen, för cirka 3300 år sedan. Ett av den veckolånga helgdagens viktigaste kännetecken är det absoluta förbudet att äta ”vanligt” bröd. Istället äter man så kallat ”osyrat bröd”, det vill säga bröd som inte har jäst. Denna sed härstammar från flykten från Egypten. Eftersom det var väldigt bråttom att ge sig av, tog de flyende med sig degen de hade förberett för att baka bröd, men som inte hade hunnit jäsa.


Shavuot

Femtio dagar efter Pesach, i maj eller juni, infaller Shavuot. Helgdagen högtidlighåller bland annat när det judiska folket mottog Torahn på Sinaiberget, för ungefär 3300 år sedan. Två seder som hör helgdagen till är att studera judiska ämnen hela natten samt äta mat baserad på mejeriprodukter.
Enligt traditionen försov sig det judiska folket den dag som Torahn skulle överlämnas och för att ”reparera” detta misslyckande, brukar man stanna uppe hela natten och diskutera judiska spörsmål.
Innan det judiska folket fick Torahn, kände man inte till de särskilda regler som gäller för kött (vilka djur som är tillåtna, hur de ska slaktas, med mera). Därför höll man sig till ”mjölkmat” och så gör man än idag under Shavuothelgen.

Jag hoppas ni lärt er mer om de judiska heldagarna. För att läsa mer om Israel och judendomen så kan ni besöka min hemsida genom att klicka här.