Jag överlevde - Mietek Grocher

Bilden är tagen under Minnesdagen vid livets ord den 27 januari (bilden är ifrån tidningen Dagen.se)

Det här är en bokrecension skriven av Norma Wiel-Berggren.

Hon publicerade denna recension på tidningen menorahs internet sida. Det är med hennes ord denna recension är skriven.

Jag har lyssnat till Mietek Grocher som under Minnesdagen för förintelsens offer berättade om hans fruktansvärda minnen av förintelsen.
Men då jag inte läst hans bok ännu, så valde jag att publicera Norma Wiel-Berggrens bokrecension.

Steg för steg, med enkla tydliga ord för oss Mietek Grocher in på vägen mot helvetet så som han upplevde det och iakttog det med en 12-årings klara pojkögon. Svidande ögon, som såg så mycket som ingen människa, ung eller gammal , någonsin borde ha fått se och genomlida.

Det gör fruktansvärt ont att läsa hans bok, som ingalunda är den första och säkerligen inte heller den sista skildringen av Förintelsen. Det känns som ett mirakel att han, när han skrev sin bok, orkade återuppleva allt det grymma, outhärdliga. Han ville och måste med sitt personliga vittnesbörd påminna den värld, som allt för gärna vill stryka över och gå förbi, om att de skedda inte får glömmas.

Mietek Grocher låter oss också följa med på vägen mot räddningen i ett nytt främmande land, Sverige, som han lyckats göra till sitt. Och med samma beundransvärda karaktärsstyrka fortätter han sitt livs mission att föra budskapet vidare till den unga generationen, genom att oförtröttligt berätta för uppmärksamt lyssnande skolklasser om vad han i deras egen ålder sett och hört och genomlevt. Det har hunnit bli flera tusen ungdomar som genom åren fått möta Mietek Grocher, när han försökt få dem alla att förstå det obegripliga, som en gång faktiskt skett och som aldrig någonsin får hända igen.

Pojken som överlevde förintelsen - Thomas Buergenthal

Thomas Buergenthal är en av de yngsta som har överlevt fasorna i Auschwitz. Sett ur ett barns ögon beskriver han sin kamp för överlevnad under förintelsen.

Thomas föddes 1934. Hans föräldrar var tyska medborgare med judisk påbrå. Efter Hitlers makttillträde flydde den lilla familjen till Tjeckoslovakien, senare även till Polen för att slutligen forslas till nazisternas dödsläger.
Thomas var då 10 år gammal. Det var sista gången han såg sin far.

Pojken som överlevde förintelsen är en oerhört stark berättelse om den lilla pojkens hårda kamp för överlevnad i Auschwitz och Sachsenhausen. Men boken skildrar också livet efter lägret. I april 1945 befriades Thomas av polska och sovjetiska trupper och blev en slags maskot i den polska armén.
Han var bland annat med om slutstriden i Berlin innan han hamnade på ett judiskt barnhem i Polen. Därifrån smugglades Thomas ut till Tyskland där han mirakulöst återförenades med sin mor.

Thomas Buergenthal emigrerade till USA 1951 och utbildade sig till jurist. Idag är han en internationellt känd domare och har författat ett dussintals böcker i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Pojken som överlevde förintelsen är hans gripande och fantastiska livshistoria.

Mina egna ord: När jag läste boken så kände jag tomhet och sorg och tårarna föll ifrån min kind ett flertal gånger. Det var 60 år sedan, men än idag så finns det personer som förnekar förintelsen, och en av dem är Mahmoud Ahmadinejad, Irans president.

Om 10 år så kanske det inte finns några överlevande vid liv längre. Så det är väldigt viktigt att det finns andra som kan berätta deras histora. Något som är fruktansvärt är att inte barn som går i palestinska skolor i till exempel Gaza får läsa om förintelsen. Det är också fruktansvärt att det finns politiker och präster som förnekar förintelsen.

När jag var på Minnesdagen för förintelsens offer fick vi lyssna till Mietek Grocher som berättade om hans kamp för överlevnad, han har skrivit en bok, boken heter Jag överlevde.
När man hörde honom berätta hur han förlorat både sin mor och far och syskon så kunde man inte hålla tillbaka sina tårar.

Examensarbete.

Som ni har kunnat läsa tidigare så har jag hjälpt två elever med deras examensarbete. De skrev om att arbeta utomlands. De var som en intervju, de ställde frågor om att arbeta på kibbutz och jag besvarade frågorna.

Jag berättar bland annat om hur det är att arbeta på en kibbutz, vad man arbetar med, hur man bor med mera. Vill inte avslöja för mycket.

Det var roligt att hjälpa till, när deras arbete är klart så kommer jag att publicera texten på hemsidan.

I måndags så beställde jag en bok ifrån Hillelförlaget.

Har länge velat läsa Torah, och hellst på svenska eftersom det är enklare att förstå det man läser. Visste att Torah finns på engelska och besökte bibelbutiken för att fråga om de hade Torah på svenska, men tyvärr.

Då ringde jag till det judiska biblioteket för att fråga om de visste vad jag kunde låna, eller köpa Torah på svenska. Den hjälpsamma personen som svarade kopplade mig då till Hillelförlaget, där fick jag ett glädjande besked.

Förlaget hade en bok, chumash, en två språkig chumash som innehåller Moseböckerna, Haftaroten (utdrag ur de historiska böckerna) som man läser under shabbat och helgdagsgudstjänster samt de Fem Megilot - Höga visan, Rut, Klagovisorna, Predikaren och Ester.

Jag ser fram emot att börja läsa boken, och när jag läst den så läser jag den igen och därefter så läser jag den ännu en gång.