Senaste nytt från Israel



Den kapade taxibilen (foto: www.bhol.co.il)

Natten mellan söndagen och måndagen utsattes nattklubben Haoman 17 i Tel Aviv för ett terroristattentat. En 20-årig palestinsk man från staden Nablus på Västbanken knivhögg först en taxichaufför, varpå han kapade taxibilen och körde mot nattklubben Haoman, där över 1000 gymnasieungdomar hade samlas för att fira sista dagen av sommarlovet. I preventivt syfte hade polisen upprättat en vägspärr strax intill nattklubben, något som i princip alltid görs i Israel vid även ganska små evenemang. Terroristen körde rätt in i vägspärren, hoppade ut ur taxibilen och började knivhugga folk runt omkring sig medan han skrek ”Allahu akbar” (arabiska för ”Gud är stor”). Polismännen på plats lyckades brotta ner honom ganska omgående, men åtta människor skadades i attacken, varav tre allvarligt.

Terroristen som utförde attacken tycks ha drabbats av vad som har kommit att kallas för plötsligt jihad-syndrom. En väl utförd terroristattack kräver naturligtvis kunskap, planering och tålamod. Stora resurser måste investeras och tid måste avsättas. Nattens attack ser å andra sidan ut att ha varit ett tämligen oplanerat våldsutbrott. Med lite tur kan även en sådan terrorist orsaka stor skada, men med den höga vaksamhet och beredskap som råder i Israel oskadliggörs förrövarna oftast väldigt snabbt, så även inatt.

Större terroristattacker hamnar ofta på den israeliska underrättelsetjänstens radar redan under planeringsstadiet. På Västbanken utför IDF arresteringsräder nästan varje natt, ofta i koordination med den Palestinska myndigheten, och tack vare dessa har Israel i flera år varit förskonat från större attacker.

Singnalspaning och arresteringsräder kan dock inte förebygga den sortens terroristattack som utfördes inatt. Bland soldaterna på fältet kallas denna typ av förövare inte för ensamma terrorister (mechabel boded), utan istället ensamma stollar (mefager boded), som om man vill markera att det krävs mer än bara blodlystnad för att kvalificera som terrorist. De ensamma stollarna är dock i allra högsta grad dödliga, och eftersom deras attacker per definition sker utan förvarning innebär de en stor psykisk belastning för de israeliska soldaterna.

Under den muslimska fastemånaden Ramadan, som i år inleddes den 1 augusti och avslutas imorgon, brukar den israeliska vaksamheten öka ytterligare, eftersom det religiöst inspirerade hatet mot Israel har en tendens att få ett uppsving under denna period. När man fastar höjs risken för att irritation utmynnar i aggression. Israeliska soldater har därför speciella direktiv under Ramadan att inte äta eller dricka offentligt, för att i möjligaste mån dämpa spänningen mellan soldaterna och palestinierna.

Paul Widen, Jerusalem

Mina egna ord och tankar:

Först och främst så hoppas jag att alla som skadades under morgonens attacker kommer att återhämta sig. Imorse så skickade jag ett sms till en av mina bekanta i Israel, som bor i centrala Tel Aviv. Hon hade inte hört talas om attacken innan jag skickade mitt sms (så bra kontakter har jag faktiskt).

Hela tiden sedan de började regna ner raketer över södra Israel, sedan en israelisk långfärdsbuss beskjöts och där flera personer omkom av skador orsakade av eldgivning samt efter att en 20-årig palestinsk man boende i Nablus/Västbanken knivskar ungdomar utanför en nattklubb i Tel Aviv imorse, så fortsätter Israel att släppa in tusentals ton mat och medeciner, vårda sjuka och skadade. När skådespelaren Jon Voight besökte ett israeliskt sjukhus för några dagar sedan, blev han väldigt förvånad när han såg hur palestinier och israeler vårdades, sida vid sida av israeliska läkare. Vad jag vill säga med detta är att även fast grannen försöker döda dina barn, släktingar samt familj och vänner, så fortsätter Israel hjälpa palestinier som behöver vård samt att många lastbilar (som transporterar mat, medecin, bygg varor) passerar gränsen varje dag.

Peter, Stockholm

Nytt lågvattenmärke för TT

Palestinska terrorister i Gaza har avfyrat minst 20 raketer mot Israel sedan igår kväll. Israeliska medborgare som bor närmare än 40 km från Gaza, ca. en miljon människor, har uppmanats att alltid befinna sig på högst 15 sekunders avstånd från ett skyddsrum. Södra Israel är alltså i princip helt lamslaget. När som helst kan 20 kg högexplosivt ämne trilla ner från himlen och döda allt inom en radie på 100 meter.

Vad skriver då TT om detta? ”Sex palestinier dödade i Gaza.” I vanlig ordning nämner man först verkan, sedan orsak: ”Sex palestinier dödades [...] i israeliska flyganfall [...] efter att palestinska raketer träffat mål i Israel.” Och inte nog med att orsaken till attacken är bortträngd till slutet av meningen, den är också medvetet diffus: ”raketer” (ingen information om storlek eller antal) har ”träffat mål i Israel” (dessa ”mål” är alltså israeliska civila samhällen). En oinformerad nyhetskonsument som läser det här får alltså intrycket att Israel beslutade sig för att döda ett antal palestinier som hämnd för att någon annan palestinier brände av ett par smällare, som inte ens orsakade någon skada.

Men det blir värre, som alltid med TT. ”Oroligheterna utlöstes av ett israeliskt flyganfall i måndags då en ledare för Islamiska Jihads väpnade gren al-Qudsbrigaderna dödades i södra Gaza.” Inte ett ord om de över 150 raketer som avfyrades mot Israel under helgen, som dödade två människor och skadade tiotals fler. Inte ett ord om förra veckans terroristattack, då nio människor fick sätta livet till och som var det egentliga startskottet. Enligt TT är det alltid judarna som sätter igång att bråka.

Som alltid häpnar man över att TT:s skribenter lyckas klämma in så många faktaförvanskningar och verklighetsförvrängningar på ett så minimalt utrymme, men det är minst lika häpnadsväckande att detta patetiska försök till nyhetsmanipulering återges av snart sagt varje svensk dagstidning. Hur usel ska TT:s nyhetsrapportering behöva bli innan en enda svensk utrikesredaktör visar ett uns av civilkurage och stämmer i bäcken, som sedan länge växt och blivit en störtflod av felunderrättelser? Är inte en enda svensk nyhetsansvarig intresserad av något som åtminstone liknar ett försök till uppriktig nyhetsbevakning?

Sedan 2007 är proportionen mellan civila och stridande som dödats i israeliska flygattacker i Gaza 1:30, dvs. ett civilt dödsfall för 30 dödade kombattanter, en proportion som inget annat land kommer i närheten av. Denna siffra kan styrkas av palestiniernas egna uppgifter, eftersom terroristorganisationerna aldrig är sena att uppge att en av deras medlemmar har dödats. Det är bara TT som tycker att det är oviktigt om en dödad palestinier är ett femårigt dagisbarn eller en 25-årig terrorist som står i begrepp att avfyra en raket mot Israel.

Hur har då Israel lyckats maximera antalet dödade terrorister och minimera antalet dödade civila i världens mest tätbefolkade område? En del av svaret ligger i att Israel lägger ner enorma summor pengar på att utveckla vapen som minimerar risken för civila förluster. Exempelvis offentliggjordes nyligen detaljer om missilen Tammuz som har använts av IDF sedan minst 2006. Varje missil kostar motsvarande en miljon svenska kronor. Den som är nyfiken på hur den fungerar kan titta på den här videon, med en sekvens från kameran inne i en Tammuz-missil sekunderna innan den träffar sitt mål (varning för starka bilder).

Proportionen mellan dödade civila och stridande i Gaza kan jämföras med USA:s policy, som tillåter den omvända proportionen, dvs. 30 civila offer för en dödad kombattant. USA:s policy tillämpas naturligtvis inte hela tiden, men 30:1 anses falla inom ramen för proportionerligt våld, och protesterna mot denna policy är allt annat än högljudda. I Waziristan i Pakistan har uppemot 2600 människor dödats sedan 2004 i amerikanska drönarattacker. Dagarna innan israeliska soldater bordade förra årets Gaza-flottilj och dödade nio beväpnade turkiska islamister bombade CIA:s drönare ett Taliban-fäste i Norra Waziristan. Minst 10 kvinnor och barn strök med, men målet för attacken uppnåddes: nummer tre i al-Qaidas hierarki hade eliminerats. I Sverige bevärdigades nyheten med en notis och möjligtvis några bekymrat höjda ögonbryn. Hysterin kring Gaza-flottiljen, å andra sidan, minns vi väl. Judarna hade mage att försvara sig när de attackerades med järnrör. Vilken fräckhet att de inte bara lät sig dödas!

Paul Widen, Jerusalem

Terrorattacker fortsatte under helgen

Sedan terrorattacken i torsdags där åtta personer mördades så har över 100 raketer haglat in över Israel. En person har dött och över 40 personer har skadats när raketer har slagit ned i skolor, hem och synagogor. Många barn har varit bland de skadade bland annat en nioårig pojke och en fyra månader gammal bebis som skadades när en raket slog ned i deras hem i Ofakim. Raketerna skickas inte urskillningslöst utan riktas så att så många civila som möjligt ska skadas. Trots detta så har Israel varit måttliga i sitt gensvar. Gränserna mot Gaza har inte stramats åt och leveranser fortsätter som vanligt.

Israel drog under söndagen ned på sina insatser i Gaza då Egypten höll på att förhandla fram ett eldupphör som skulle börja gälla på söndagskvällen. Hamas skulle upprätthålla detta eldupphör och se till att de mindre organisationerna på Gaza följde det. Trots detta så har fyra attacker utförts från Gaza mot Israels civila under söndagskvällen och måndag morgon. En oroväckande utveckling är att det inte bara är de mindre grupperna på Gaza som har attackerat Israel utan även Hamas har blandat sig i. Hamas avfyrade under söndagen en fosforgranat mot den Israeliska staden Kerem Shalom.

Popular Resistance Committees, organisationen som tros ligga bakom torsdagens terrordåd, har blivit av med större delen av sitt ledarskap i stridigheterna. 20 beväpnade terrorister ska även ha blivit träffade. Hamas välkomnade i torsdags attacken mot Israeliska civila och hyllade dess utförare. Fatah och den palestinska regeringen på Västbanken har lyst med sin frånvaro och inte kommenterat den nya utvecklingen. Deras ovilja att ta avstånd är oroväckande då de har utlyst att de tänker gå till FN för att få en stat erkänd i september. Attacken mot Israel har otvivelaktigt Av EU, USA samt Kvartetten. FNs fördömande har blockerats i säkerhetsrådet av Libanon.

Nyheter från Israel Idag

Varför måste man dölja sin tro?

Jag visste redan hur svårt det är för judar att leva i Sverige, speciellt i Malmö, där många judar väljer att flytta eftersom de inte kan ha på sig sin kippa samt visa sin tro. De kan heller inte ta en taxi direkt till synagogan, på grund av det hat som finns bland personer från mellanöstern, och andra med lika fel bild av judarna.
För några veckor sedan när jag besökte en synagoga i Stockholm, så valde jag att ha min kippa på huvudet medans jag gick runt i Stockholm, inte för att provocera utan för att visa mitt stöd för de judar som inte vågar visa sin tro på grund av det hat som finns i samhället. Inte en enda person sa något när det såg mig med en kippa, så när jag fick reda på att synagogan får ta emot 20 hot per dag så blev jag väldigt förvånad, men det som gjorde mig mest förvånad är att polisen vet vilka personer som ringer och hotar och ändå fortsätter hoten. Varför fortsätter hoten när polisen vet vilka som utför dessa hot?

När man möter personer som inte vågar visa sin tro, för att de är rädda för att bli attackerade så blir jag väldigt sorgsen. Hur kan detta ske i ett demokratiskt land som Sverige? Jag har aldrig hört talas om att en munk blivit attackerad och misshandlad bara för att han är en munk, att en kristen blivit attackerad och misshandlat bara för att han har ett kors runt sin hals. Men judar kan inte visa sin Davidsstjärna eller ha en kippa på sitt huvud för att de är rädda för att bli attackerade och misshandlade.

Jag har en väldigt vacker Davidsstjärna runt min hals (väl synlig). Arbetar på Arlanda flygplats och möter tusentals med människor varje dag. När jag går ut med vänner eller besöker en festival så har jag alltid stjärnan synlig. När jag tidigare bodde i Uppsala så åkte jag ofta buss nummer sju, som går till Gottsunda. Visade alltid stjärnan och bar ibland israelvänliga t-shirts. Jag kommer alltid att visa mitt stöd för Israel och judar, ANI OHEV ISRAEL!!!

Peter, Stockholm